My Feed

Thu, 26 Oct 2023 07:27:44 GMT

I måndags var jag på ett panelsamtal om Tidögängets nya balla migrationspolitik. Jag skall inte tråka ut er med vad jag tycker om den. Varför jag vill skriva den här tråden har att göra med en publikfråga som jag vill prata mer om än jag fick tid till under samtalet:

Frågeställaren frågade hur vi ser på marknadsskolans segregerande effekter - alltså att skolsystemet i sig driver segregation som det är utformat idag. Jag sade att det är ett skitsystem och att problemet är att det inte finns en riksdagsmajoritet för att förändra det.

Jag sade också att det är sant som frågeställaren säger - det finns ett vetenskapligt konsensus om att marknadsskolan är segregerande. Detta upprörde Centerpartiets representant, som sade att det finns fina friskolor också.

Jag tror att vi missförstår varandra, och det är det jag vill prata om.

Vi kan klarlägga det uppenbara: Om du startar en friskola med ett alternativt upplägg eller en alternativ pedagogik eller någonting som skiljer den från en kommunal skola, kommer det i sig att vara segregerande i någon mening.

Om du t ex vill dra igång en kristen skola med fotbollsprofil borde du inte bli speciellt överraskad om gruppen kristna skolbarn som är intresserade av fotboll är överrepresenterade i din elevsammansättning.

Det innebär att blotta existensen av en sådan skola segregerar ut kristna fotbollsspelare från resten av populationen. Olika mycket beroende på hur populär skolan är förstås.

Jag själv jobbade på Waldorfskolan här i Umeå. Utan att ha statistik på det är min magkänsla att gruppen elever med antroposofisk uppfostran utgjorde en större del i vår verksamhet än i andra skolor. Om det inte var så, kanske vi inte var en speciellt bra Waldorfskola.

Om du däremot startar en friskola som är intill förväxling lik en kommunal, då har ju valfriheten ingen poäng på aggregerad nivå. Hela idén var ju att det skulle finnas en skola där ute som passar olika grupper. Därmed ligger ju segregationen i systemets natur.

Om vi nu å andra sidan kikar på gymnasiet lite närmare, är det systemet också till sin natur segregerande. Elever som älskar att klippa folks hår är t ex kraftigt överrepresenterade på frisörprogrammet.

Alla vi andra kan teoretiskt gå genom hela gymnasiet utan att ens behöva växla ett enda ord med folk som gillar sånt.

Samtidigt är den här segregationen naturligtvis helt oifrågasatt - vi är nog alla överens om att fördelarna med att ha utbildade frisörer överväger nackdelarna med att segregera potentiella frisörer i särskilda klasser.

Och då har jag inte ens gått in på det faktum att man konkurrerar sig in på gymnasiet med sina grundskolebetyg, vilket innebär att folk med höga betyg tenderar att gå med varandra och folk med låga med varandra. Och det är de flesta OK med.

Detta innebär alltså att det finns en skala här i hur mycket segregation vi köper: Om man är för gymnasieskolans upplägg med olika program och att man konkurrerar in med betyg, accepterar man en viss nivå av segregation.

Om man accepterar det och icke vinstdrivande skolor är man för en annan. Om man går med på allt ovanstående inklusive marknadsskolor, accepterar man ännu mer segregation. Så debatten kan jag tycka är ofullständig.

För grejen är att ingen jag träffat är för en helt hundraprocentigt integrerad skola. Vid någon punkt överväger fördelarna nackdelarna.

Varför Centerpartiets representant blev arg för att jag sade det uppenbara var för att hon tolkar "segregation" som "dålig", och så blev hon sur för att jag kallade friskolesystemet för "segregerande", dvs i hennes öron "uselt". Och det tyckte jag inte att jag sade.

Det här är ett långt resonemang och jag ber om ursäkt för det. Men min poäng är att hon nog egentligen tycker att koncernskolorna helt enkelt är så oundgängliga att hon är beredd att acceptera de segregerande effekterna de har. Och där skiljer vi oss åsiktsmässigt.

Men samtidigt accepterar ju jag också ett visst mått av segregation. Jag tycker t ex att det är vettigt att elever som vill lära sig köra lastbil går i samma klass. Sen organiserar man sina skolor på olika sätt för att minimera segregationen, men noll blir det nog aldrig.

Så om vi kunde skilja på "segregation" som begrepp och "kvalitet" som begrepp, tror jag att vi hade kommit längre. Då kunde man fråga sig t ex "är kvaliteten i system X så pass bra att vi köper de segregerande effekterna det har?" och då hade vi begripit varandra bättre.

Tue, 24 Oct 2023 08:49:05 GMT

Det är ibland ganska tungt att vara ordförande i en skolnämnd och hålla på med budgetar. Ändå bor jag i en kommun som aktivt valt att ha en utbyggd gymnasieverksamhet under lång tid, och där kommunledningen förstår vikten av en bra skola.

Så vi har det inte värst i Umeå, långt därifrån. Men resurserna ökar aldrig i samma takt som behoven och har aldrig gjort det. Här under tänker jag sammanfatta de viktigaste skälen till detta:

Marknadsskolan. Men inte bara att pengar som avsatts till barns utbildning används för att bygga kapital hos Sveriges nyadel, vilket är störande i sig. Det sabbar också planeringsförutsättningar vilket i sig driver kostnader.

För att inte tala om rättsprocesser och admin. Det är jättedyrt att upprätthålla världens mest marknadiserade skolsystem.

Demografin. Det som betalar skolan är i huvudsak skatt på arbete. Så när en större andel av befolkningen inte arbetar pga att de går i pension, innebär det att mängden pengar som finns att fördela relativt befolkningen minskar varje år.
Högre krav på verksamheten. Det finns flera exempel på det här, så jag tar bara några uppenbara: Då de flesta arbetsgivare inte anställer folk utan gymnasieexamen, måste alla skaffa sig en gymnasieexamen förr eller senare. För 40 år sedan var det inte så.

Detta innebär att gymnasiet idag behöver hantera en helt annan elevsammansättning än man behövde göra för 40 år sedan. Och uppenbarligen är skillnaden ännu större om man går tillbaka ännu längre i tiden.

En annan grej som är uppenbar är att vi ställer andra krav på lokaler nu. Dagsljusinsläpp, ventilation, NPF-anpassningar, miljökrav, isolering, säkerhet, omsorg om stadsmiljön osv. Allt detta driver förstås kostnader också.

Missförstå mig rätt här, jag tycker att det är riktigt att man kräver mycket av skolorna. Det är bara lite tråkigt att skolan aldrig får kosta det den borde givet alla krav.

Sen är det den här grejen som gäller all offentlig verksamhet: Till sin natur är man aldrig färdig med verksamheten. Det finns alltid mer att göra, och alltid fler insatser som skulle behövas. Ingenting är någonsin färdigt.

Och även om man får mer pengar måste man prioritera, och i varje bortprioritering man gör är det någon som inte får den insats hen hade behövt.

Så vad skulle behöva göras då?

Om vi tar ekonomin först: I omgångar har jag hört statliga företrädare säga att kommunerna behöver täcka upp skolkostnaderna när staten backar undan. Men en kommun är i första hand bara en avancerad mekanism för att fördela pengar mellan skola, soc och äldreomsorg.

Om man säger att kommunerna skall plocka upp där staten släppt ifrån sig ansvaret för skolfinansieringen, är det samma sak som att säga att kommunerna skall genomföra drastiska nedskärningar i äldreomsorgen och inom socialtjänsten. Det flyger inte.

Staten har möjlighet att höja skatter på annat än arbete. Det har inte en kommun. Kommunerna står med minskande andelar arbetande befolkning. Om vi skulle höja skatten på arbete för att täcka upp för underskotten skulle vi behöva höja skatter nästan varje år.

Frågan är hur kul befolkningen skulle tycka att det var. Något år - ok då. Något år till - hmm kanske om det verkligen verkligen är nödvändigt. Men sen då? Den här tendensen försvinner ju inte på rätt länge.

Staten skulle kunna höja kapitalbeskattningen. Man skulle kunna införa bankskatter, arvsskatter, produktionsskatter, miljöskatter och massor av annat. Men om vi tvingar kommunerna att ta en allt större andel av skolfinansieringen återstår bara platt skatt på arbete.

Kraven på skolan då: Såklart kan man justera dem från statligt håll också. Men de har ju inte uppstått ur ett vakuum - att arbetsgivare kräver gymnasieutbildning hänger ihop med att kraven på utbildad personal ökar med produktiviteten i ekonomin.

Det är därför inte upp till skolan att sänka sina krav med mindre än att arbetsgivarna gör detsamma. På marginalen lär det vara nödvändigt av kompetensbristskäl, men på bred front? Det hade varit en vansinnig utveckling som gjorde oss fattigare - om den ens var möjlig.

Och marknadsskolan behöver jag väl inte ens nämna - det har legat förslag på bordet som röstats ner av borgare i närtid. Det här kan staten styra upp, men den har aktivt valt att inte göra det. Det är skamligt.

Sammanfattningsvis: Sveriges Lärare har föreslagit ett omfattande statligt sektorsbidrag till skolan, av just de här skälen. Jag tycker att det är ett ytterst rimligt förslag.

Tue, 24 Oct 2023 08:48:11 GMT

Marknadsskolan. Men inte bara att pengar som avsatts till barns utbildning används för att bygga kapital hos Sveriges nyadel, vilket är störande i sig. Det sabbar också planeringsförutsättningar vilket i sig driver kostnader.

För att inte tala om rättsprocesser och admin. Det är jättedyrt att upprätthålla världens mest marknadiserade skolsystem.

Demografin. Det som betalar skolan är i huvudsak skatt på arbete. Så när en större andel av befolkningen inte arbetar pga att de går i pension, innebär det att mängden pengar som finns att fördela relativt befolkningen minskar varje år.
Högre krav på verksamheten. Det finns flera exempel på det här, så jag tar bara några uppenbara: Då de flesta arbetsgivare inte anställer folk utan gymnasieexamen, måste alla skaffa sig en gymnasieexamen förr eller senare. För 40 år sedan var det inte så.

Missförstå mig rätt här, jag tycker att det är riktigt att man kräver mycket av skolorna. Det är bara lite tråkigt att skolan aldrig får kosta det den borde givet alla krav.

Sen är det den här grejen som gäller all offentlig verksamhet: Till sin natur är man aldrig färdig med verksamheten. Det finns alltid mer att göra, och alltid fler insatser som skulle behövas. Ingenting är någonsin färdigt.

Och även om man får mer pengar måste man prioritera, och i varje bortprioritering man gör är det någon som inte får den insats hen hade behövt.

Så vad skulle behöva göras då?

Sammanfattningsvis: Sveriges Lärare har föreslagit ett omfattande statligt sektorsbidrag till skolan, av just de här skälen. Jag tycker att det är ett ytterst rimligt förslag.

Tue, 24 Oct 2023 08:47:08 GMT

Marknadsskolan. Men inte bara att pengar som avsatts till barns utbildning används för att bygga kapital hos Sveriges nyadel, vilket är störande i sig. Det sabbar också planeringsförutsättningar vilket i sig driver kostnader.

För att inte tala om rättsprocesser och admin. Det är jättedyrt att upprätthålla världens mest marknadiserade skolsystem.

Demografin. Det som betalar skolan är i huvudsak skatt på arbete. Så när en större andel av befolkningen inte arbetar pga att de går i pension, innebär det att mängden pengar som finns att fördela relativt befolkningen minskar varje år.
Högre krav på verksamheten. Det finns flera exempel på det här, så jag tar bara några uppenbara: Då de flesta arbetsgivare inte anställer folk utan gymnasieexamen, måste alla skaffa sig en gymnasieexamen förr eller senare. För 40 år sedan var det inte så.

Missförstå mig rätt här, jag tycker att det är riktigt att man kräver mycket av skolorna. Det är bara lite tråkigt att skolan aldrig får kosta det den borde givet alla krav.

Sen är det den här grejen som gäller all offentlig verksamhet: Till sin natur är man aldrig färdig med verksamheten. Det finns alltid mer att göra, och alltid fler insatser som skulle behövas. Ingenting är någonsin färdigt.

Och även om man får mer pengar måste man prioritera, och i varje bortprioritering man gör är det någon som inte får den insats hen hade behövt.

Så vad skulle behöva göras då?

Sammanfattningsvis: Sveriges Lärare har föreslagit ett omfattande statligt sektorsbidrag till skolan, av just de här skälen. Jag tycker att det är ett ytterst rimligt förslag.

Mon, 16 Oct 2023 12:57:50 GMT

Nä men om man skulle testa det här vahettere Thread Writer nu va. Vet inte exakt hur jag skall göra för att få in andra grejer än bara text, men det visar sig väl.

Det som följer här under är bara en stream of consciousness för att skapa maximalt med lite betydelselösa tecken. Scrolla vidare.

Det känns som att man är en hacker när man håller på med såna här verktyg - jag måste logga in här och där, klicka i en massa rutor, tjorva runt och ha mig, men förhoppningsvis funkar det här som avsett.

Nu tänker jag se vad som händer om jag försöker tomskriva in en liten URL. Känns som att det kommer att vara nödvändigt om det här verktyget skall funka för mig. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ost

Blev den här länken klickbar? Vet ej. Får se efter publicering. Kan jag klickdra in skärmdumpar och bilder? *testar* Nej, det gick nog inte. Blev 5900 posts fulla med mystiska tecken. Hoppla liksom.

Jaja, nu trycker jag på den där blå knappen och ser vad som händer.